Vantsäsongen, eller manica annus som den heter på latin, är här! Känslan jag fick i magen, och tänderna, när jag såg matte stiga innanför dörren idag. Helt obeskrivlig. Jag fick ett sånt behov av att bara sätta gaddarna i dessa smaskiga, och ulliga godbitar! Ni tror kanske att ullen är en nackdel, men där har ni fel! Det håller bara eftersmaken kvar längre. Jag kunde inte hålla mig på alla fyra tassarna utan jag var helt enkelt tvungen att ta ett skutt upp i luften efter dem.
Och resultatet var helt klart mödan värd.
Nej nu ska jag springa iväg och gräva ner den här skatten innan matte försöker ta den.. igen.
2 kommentarer:
Nu förstår jag vart alla vantar tar vägen. Vi får nog gå på skattjakt i både hus och trädgård.
Är det vantar du har inne i djungelbuskarna på framsidan? Jag ser ofta hur du smyger in där. Det är nog bäst jag tittar efter...
Stora matte
haha, ja det tror jag det. I djungelbuskarna får det plats både det ena och det andra..akta så du inte försvinenr du med Mammisen där inne=) Mnen kolal gärna efter en raggsocka som är min när du ändå håller på=)
Skicka en kommentar